Min berättelse 5
Nedanstående dikt är skriven av Bertil Elofsson som vill inleda med att berätta om hur dikten kom till:Jag måste berätta hur denna sorgsna dikt kom till.
Vi hade ju förlorat vår 14-åriga dotter i en bilolycka 1975 och från den dagen var glädjen i
familjen borta.
Jag hade gjort mig illa när jag körde hem ved med traktorn från skogen. Jag slog i huvudet hårt, fick hjärnskakning och svimmade av. Jag låg ca 30 minuter och kände efter om jag kunde resa mig, och det gick så jag klättrade upp i traktorn och åkte hem.
Följden blev en svår huvudvärk varje dag och en morgon kunde jag inte stå utan att kräkas och då sa min fru:"Nu åker jag till Lasarettet med dig", och så blev det. Jag hamnade på röntgenavdelningen där man konstaterade en skada på skallbenet och därunder en tumör.
Det blev en resa till Uppsala och Akademiska sjukhuset för operation. Man sågade bort den trasiga biten av skallbenet, därefter tog de bort tumören, lade ett inplantage över hålet. Under operationen tillstötte en stroke med nedsatt kraft på vänster sida som följd. Jag fick även eplepsi samt försämrad syn i samband med operationen.
Därför får jag ej längre köra bil, vilket är svårt när man bor på landet och är så beroende av bil.
Min fru som hjälpte mig att komma igen efter min svåra sjukdom blev plötsligt själv sjuk i cancer. Hon dog inom en vecka sedan cancern upptäckts.
Efter detta tyckte jag livet var nattsvart, jag låg en natt och kunde inte somna, tänkte bara på hur hårt livet varit mot mig och gick upp satte mig och fick ihop denna sorgliga dikt mellan tårarna.
Hjälp, hur ska jag kunna leva med denna smärta,
bara sorg, saknad och förtvivlan fyller mitt hjärta.
Vi som fått leva med den sorg så stor,
den största sorg som kan drabba en far och en mor.
Har inte vi då kunnat fått leva tillsammans på livets höst,
och försökt att stödja varandra och gett varandra lite
omtanke, glädje, kärlek och tröst.
Nu får man bara leva för de vackra minnen man har,
från den lyckliga tiden då hela familjen fanns kvar.
Text: Bertil Elofsson
Tillbaka: Berättelse 4 <-> Nästa: Reportage